.: Just Be :.

♥ Veronica

Fick finbesök i helgen av två av mina närmre vänner Calle och Cecilia. Möttes upp för en trevlig middag på Grappa med massa skvaller sedan sist vi sågs. Fortsatte dagen efter med Kents konsert i Parken Zoo som minst sagt var en blöt tillställning då hela himmelen bestämde sig för att öppna sig totalt. En riktigt mäktig stämning trotts allt och helt klart en kväll värd att minnas.

 

Vi fortsatte vår helg på söndagen med en roadtrip med första stopp på Stora Sundbys slott där ingen av oss varit innan. Hittade någon stackars tysk turist som fick agera kameraman och vi fick öva på våra tyska kunskaper för hjälpen med bilden.

Från ingenstans fick jag för mig att vi på denna enorma gräsmatta skulle stå på händer?! Tror inspirationskällan till detta bus bor en bit utanför Eskilstuna. Vill inte påstå att man var särskilt böjbar längre men vad tusan, det gav en hel del skratt och roligast var nog när Cecilia skulle få hjälp upp..

Där efter åkte vi vidare mot Söderköping för ett besök på Smultronstället. Efter årets kaloribomb nummer två bestämde vi oss för att klättra upp för berget för att se ut över hela Söderköping och Götakanal.

♥ Veronica

Känner hur den lilla ligisten inom mig är framme igen då en av de två sprayburkarna och en ny tavelram fick följa med ut på baksidan. Har ett litet nytt projekt som jag hoppas kan bli bra. Har länge gått och tittat på en kvarglömd tavelram med fult innehåll som likasom bara legat där i källaren och skrikit efter att få lite kärlek.

Så nu har vi äntligen mötts upp och det kan nog bli riktigt bra. Sen är bara frågan vart ska den placeras hemma? Får den inte plats kanske man kan skänka den till någon?! Färdigt resultat och idé kommer när allt är klart.

Som vanligt blev jag lite för ivrig och glömde ta ett före kort innan sprayburken åkte fram! Haha, "vad ska man göra" som Frida brukar säga!

♥

Jag har bokstavligen vänt ut och in på allt som känts och snurrat inom mig under veckan. Försökt att komma fram till VAD det är som känns och hur jag skall tolka det. Verkligen försökt så pass så tårarna hittat ut vid flera tillfällen.. Men jag tror jag förstår nu hur det som känns skall tolkas!

 

Tog tag i en av sakerna som skrämt mig en smula nyss och känner en viss lättnad inombords. Jag har aldrig trott att jag haft ”problem” att prata ut om känslor men det är väl kanske först idag när jag på ”ny mark” inte alltid känner mig super trygg som jag inser att jag faktiskt tycker det är rätt svårt! Man kan hur man än vrider och vänder på det aldrig göra mer än sitt bästa och så länge man har en vilja/ambition av att förbättra sig och växa som individ tror jag man är på rätt väg. Givetvis underlättar det med förstående människor i sin omgivning!

 

Så idag tänker jag andas, bara vara och känna mig stolt över att ha vågat!

 

Att vara stark är inte
att aldrig falla
att alltid veta
att alltid kunna.
Att vara stark är inte
att alltid orka skratta
att hoppa högst eller vilja mest.
Att vara stark är inte
att lyfta tyngst
att komma längst eller
att alltid lyckas.

Att vara stark är
att se livet som det är
att acceptera dess kraft
och ta del av det
att falla till botten,
slå sig hårt och komma igen.
Att vara stark är
att våga hoppas
när ens tro är som svagast.
Att vara stark är
att se ett ljus i mörkret
och alltid kämpa för att nå dit.

♥ Veronica

Har under lunchen testa en Mazda 3 1,6 men ville testa 2,0 S  men fanns tyvärr inte någon inne varken som demo, lager eller bättre begagnat. Har testat en 1.6:a innan med F men det blev inte direkt någon kärlek vid det tillfället den testades och min käre co-driver tyckte jag var en aktiv förare och behövde ha mer motor. Tror dock jag var rätt skapligt nervös vid det tillfället bilen testades så den fick lite mer pluspoäng idag även fast den kändes något seg på motorvägen.

 

Har även för avsikt att åka in på Volvo på vägen hem för att testa en C30 då det inte fanns någon inne alls igår i Eskilstuna.

Tyvärr hade varken Strängnäs eller Eskilstuna någon C30 inne som inte var med disel motorn i..

♥ Veronica

Skaka yoggi MED locket på!

♥ Veronica

 

Jag vet att syrran kommer sitta och skratta som en tok när hon läser detta så... Mickis, denna är speciellt dedikerad till dig med massa kärlek!

Som några av er vet så har det här med att ta körkort varit en rätt intressant historia. Framförallt vad gäller att stanna i uppförsbackar.. Att få motorstopp eller än värre rulla in i någon stackars sate som råkar hamna bakom en annan har varit rena mardrömmen! Komiskt nog är det bara en backe som skrämt mig riktigt innerligt mycket och kanske just för att jag "måste" ta den när jag varit hos syster eller pappa och hälsat på för att slippa köra sightseeing i Eskilstuna för att komma hem. Vi kan kalla den för mördarbacken (markerad med en röd pil åt "fel" håll)..

Mikaela lär nog aldrig glömma våran resa (åt rätt håll) när jag inser "shit, jag måste stanna i mördarbacken för någon jäkla cyklist ska ta sig över vägen med fyra bilar framför. Ett mindre sammanbrott och panikartat skrik senare sitter syrran och skrattar hysteriskt intill mig i lilla skrutti bang bang.

Denna historia har hon då givetvis också berättat för diverse väl utvalda människor. Bland annat en väninnas mamma som är bilskolelärare... Mickis erkände här om dagen att väninnans mamma använder detta som ett "exempel" på sin körskola och skrattar högt och ljudligt åt en annans tokigheter. Haha, men det bjuder jag givetvis på!

Till saken hör nu att jag idag utmanade mig själv och körde åt "fel" håll i backen trotts att det var rött vid rödljusen och tre bilar stod före så jag var tvungen att stanna mitt i backen... Och vet ni?! Jag dog inte!! Bilen rulla inte en centimeter bakåt och inga panikartade skrik eller svettningar..

Moahahaha! För jag är så jävla bra!!

♥ Veronica

Blev lite av en chock när föräldrarna stod runt hörnet och krattade ogräs från häcken när jag svängde in mot huset. Blev varmt emottagen och vi alla var nog något chockerade då ingen av oss visste att den andre skulle vara där. Och som små grodor brukar kunna hoppa ur munnen utan att huvudet är med hade jag lyckas bjuda in mig själv för att följa med och plocka jordgubbar dagen efter utan F.

 

Det blev en riktigt mysig dag ute bland jordgubbssnår med folks rumpor högt och lågt. Fick en hink placerad i handen som fylldes förvånansvärt snabbt med de röda solmogna jordgubbarna. Vi pratade en hel del både på vägen ut, i jordgubbslandet och på vägen hem om allt och inget mellan himmel och jord. Så lättsamma och genomsnälla människor att ha och göra med!

 

En liten sightseeing ute i området för att besöka en liten gårdsbutik och köpa med lite mjölk och glass. Fick se det omtalade huset som en av fastighetsägarna nyligen byggt som minst sagt var ett enormt hus!

Och resultatet?

♥ Veronica