Funderinga på morgonen

Har under morgonen grubblat en hel del i samband med att en gammal klasskompis/vän från min tid i mellanstadiet tagit kontakt med mig över nätet. Han är för tillfället i Nya Zeeland och lär sig engelska. Blir så himmlans glad över när gamla vänner tar kontakt med mig och man får höra vad som hänt sedan sist man sågs. Det får en att blicka tillbaka på allt man varit med om och hur mycket man kan sakna vissa saker.


Jag kom på mig skälv med att sakna min gamla skola i Katrineholm. Man var alltid en i gänget och hade kul varenda dag. Min klass var enormt bra! Ingen var utanför och vi hade alltid roligt under dagarna när vi sågs. Visst hände det tråkiga saker som var kopplade till söder men med det stöd man fick från klassen så gjorde det inget. Saknar även Kryptan som alla gick till efter skolan för att spela biljard, umgås och busa.


Kom även in på att det om inte allt för lång tid är dags för en återträff. Kommer bli så kul att träffa alla och se hur de ser ut och vad de gör idag. Jag har varit skeptisk till det ett bra tag då jag känt en del avsky till en del personer som stått mig nära men som svikit mig rätt skapligt. Har hört många säga att man faller tillbaka till den rollen man haft i skolan trotts att man kanske blivit en annan person med åren. Men nej det skrämmer mig inte längre. Det blir vad man gör det till!


Mycket har hänt efter det att mellanstadiet tog slut. Vilket också var något som slog mig när vi satt och skrev. Han hade fått problem med hjärtat men hade repat sig rätt skapligt som jag förstod det. Minst sagt skrämmande!


Något som också snurrar i mitt huvud är hur många människor som gått bort under tiden. Visst det tillhör livets gång och är inget man kan få ogjort. Det första som slog mig var Lyberg som gick bort alldeles för ung. Sen kom jag och tänka på en gammal klasskompis som jag inte har en aning om vart han är idag. Oscar... Han slutade i 7:an och flyttade till örebro eller linköping om jag inte mins helt fel. Rykten gick at than blivit påkörd och sedan dess har jag inte hört nått om honom.  I förra veckan gick mitt x bror bort, samt en bekant till familjen. Det kan kännas så overkligt och orättvist emellanåt.

Veronica


Kommentarer
Postat av: Nadja

Man känner sig gammal nu när de snart är dags för återträff! usch hemsk tanke *skrattar*

Många går bort...så är de ju! usch =(

2008-03-13 @ 12:10:48
URL: http://sweetladysoul.blogg.se
Postat av: F R i D A

Me miss Gurknapalm... =(

2008-03-13 @ 12:42:04
URL: http://lillafridas.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0